Fisk och skaldjur är nyttigt att äta och har generellt ett relativt litet miljömässigt fotavtryck. Hälsofördelar, eventuella hälsorisker och klimatpåverkan skiljer sig emellertid åt mellan olika arter och att välja rätt är därför inte alltid lätt. Detta kan vara en bidragande orsak till att svenska konsumenter äter mindre fisk och skaldjur än vad som rekommenderas. Det visar en nyligen publicerad rapport ”Frisk med Fisk utan risk”. Photo: A. Maslennikov/Azote

Bildtext får vara max två rader text. Hela texten ska högerjusteras om den bara ska innehålla fotobyline! Photo: B. Christensen/Azote

Standfirst

Frisk med fisk utan risk

Rätt val i fiskdisken gynnar både hälsa och miljö

Story highlights

  • Fisk och skaldjur är nyttigt att äta och har generellt ett relativt litet miljömässigt fotavtryck, speciellt i jämförelse med rött kött
  • En viktig orsak till att en del konsumenter väljer bort fisk och skaldjur kan vara en upplevd osäkerhet kring hälsorisker och negativ miljöpåverkan
  • Slutsatser från studien var att viss sjömat med klimat- och hälsofördelar bör lyftas fram tydligare i kostrekommendationer

Fisk och skaldjur är nyttigt att äta och har generellt ett relativt litet miljömässigt fotavtryck, speciellt i jämförelse med rött kött. Hälsofördelar, eventuella hälsorisker och klimatpåverkan skiljer sig emellertid åt mellan olika arter och att välja rätt är därför inte alltid lätt. Detta kan vara en bidragande orsak till att svenska konsumenter äter mindre fisk och skaldjur än vad som rekommenderas. Det visar en nyligen publicerad rapport Frisk med Fisk utan risk? som forskare från Stockholm Resilience Centre och Beijerinstitutet tagit fram tillsammans med kollegor från bla. RISE inom pågående FORMAS projekten Seawin och Syntes.

Svensk konsumtion

Trots liten egen produktion är Sverige en stor konsument av sjömat. Vi äter omkring 25 till 27 kg hel sjömat (fisk och skaldjur) per år, och 70 % av detta måste vi importera. Konsumtionen ligger över det globala genomsnittet men under Livsmedelsverkets rekommendationer vilket är 2-3 gånger per vecka. Äldre personer med högre inkomst och utbildning står för det största intaget samtidigt som det råder osäkerheter kring hur konsumtion inom viktiga målgrupper som barn under 2 år och gravida kvinnor ser ut.

De näringsämnen som i störst utsträckning påverkar sjömats näringsmässiga kvalitet är vitamin B12, selen, vitamin D, niacin, fosfor, jod och omega-3. Sjömat är dock en mycket divers livsmedelsgrupp där både näringsinnehåll och miljöpåverkan kan skilja sig mycket åt mellan olika arter och dessutom bero på hur dessa har producerats. I rapporten beskrivs hur näringsinnehåll, förekomst av miljögifter samt miljöpåverkan (främst klimatpåverkan) ser ut för ett 40-tal fisk och skaldjursprodukter av relevans för den svenska marknaden.

”Generellt så har fisk och skaldjursarter betydligt lägre miljöpåverkan per näringsinnehåll än landbaserad djurproduktion, i synnerhet om man jämför med rött kött, men det finns sjömat som avviker”, säger Max Troell som är en av författarna.

Klimat- och hälsofördelar bör lyftas fram tydligare

En del arter är bra för både människa och miljö, dvs. med låg klimatpåverkan och högt näringsinnehåll (som t ex sill) medan andra kan ha en relativt hög miljöpåverkan i kombination med ett lägre näringsvärde (t ex havskräfta).

”Miljöpåverkan från odlad och vild sjömat kommer från alla steg i produktionen och omfattar exempelvis markanvändning för fodertillverkning, risk för spridning av sjukdomar, klimatpåverkan och utfiskning” tillägger Patrik Henriksson.

Slutsatser från studien var att viss sjömat med klimat- och hälsofördelar bör lyftas fram tydligare i kostrekommendationer.

”En viktig orsak till att en del konsumenter väljer bort fisk och skaldjur kan vara en upplevd osäkerhet kring hälsorisker och negativ miljöpåverkan”, säger Malin Jonell.

Risken blir då att man väljer bort fisk och istället äter andra animaliska proteiner med sämre miljö-och hälsoprofil. Viktigt är därför att öka kunskapen kring vilka arter som är bäst att äta, samt kombinera ett miljöbudskap med upplysning om hälsofördelar som i allmänhet är av högre prioritet för konsumenten.

Vi äter idag stora mängder odlad lax vilken även utgör största delen av vad vi importerar. Vår framtida mattallrik kan komma att se betydlig annorlunda ut avseende sjömat – där fiskarter som idag är främmande, tex. karp, och både alger och musslor kan komma stå för ett mycket större bidrag.

Ladda ner rapporten här

Share

Stockholm Resilience Centre is a collaboration between Stockholm University and the Beijer Institute of Ecological Economics at the Royal Swedish Academy of Sciences

Stockholm Resilience Centre
Stockholm University, Kräftriket 2B
SE-10691
Phone: +46 8 674 70 70
info@stockholmresilience.su.se

Organisation number: 202100-3062
VAT No: SE202100306201