En ny rapport visar att Sverige har tagit flera steg i rätt riktning mot ekosystembaserat förvaltning och lyfter en rad goda exempel. Men en del svårigheter kvarstår. Foto: K. Jonsson/Azote

Bildtext får vara max två rader text. Hela texten ska högerjusteras om den bara ska innehålla fotobyline! Photo: B. Christensen/Azote

havs- och vattenförvaltning

Ny rapport samlar erfarenheter av ekosystembaserad förvaltning i Sverige

Sverige har tagit flera steg i rätt riktning men det finns fortfarande många frågetecken kring hur ekosystembaserad förvaltning bäst genomförs i praktiken

Story highlights

  • Rapporten visar att Sverige har tagit flera steg i rätt riktning och lyfter en rad goda exempel
  • Men rapporten pekar också på en rad svårigheter. En stor utmaning är bristande kommunikation och samordning
  • En viktig insikt är att samverkan tar tid och är ganska dyrt. När medel investeras i tidsbegränsade projekt blir det svårt att upprätthålla dem efteråt

Sverige har tagit flera steg mot att införa ekosystembaserad förvaltning av våra havsmiljöer under 2000-talet. Men det finns fortfarande många frågetecken kring hur ekosystembaserad förvaltning bäst genomförs i praktiken.

Det är slutsatsen till rapporten Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter från svensk havs- och vattenförvaltning.

"Vi har velat dokumentera de erfarenheter som redan finns av att försöka införa ekosystembaserad förvaltning i Sverige. Tyvärr ser vi att dessa erfarenheter ibland glöms bort när det kommer nya initiativ för att göra förvaltningen mer ekosystembaserad," säger Sofia Wikström, marinekolog och en av författarna till rapporten.

Tillsammans med kollegor vid Stockholm Resilience Centre, Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet har hon gjort en syntes av den forskning som gjorts kring införandet av ekosystembaserad havs- och vattenförvaltning i Sverige.

Gruppen har även intervjuat verksamma experter inom havs-, vatten- och fiskfrågor både i Sverige och internationellt, för att se vilka hinder de upplevt mot att genomföra en ekosystembaserad förvaltning.

”Det finns en mängd erfarenheter och en stor kunskap om hur en ekosystemansats för haven kan genomföras - bland myndigheter, akademiker och näringsutövare. Vi har samlat en del av dessa, och hoppas att rapporten kan tjäna som stöd till en mer genomgripande och hållbar förvaltning av våra kustområden," säger Henrik Österblom, medförfattare och forskningschef vid Stockholm Resilience Centre.

Goda exempel men också utmaningar

Rapporten visar att Sverige har tagit flera steg i rätt riktning och lyfter en rad goda exempel på lokal samförvaltning av kustområden och inlandsvatten som lever upp till flera av förväntningarna på ekosystembaserad förvaltning.

Två exempel, som båda studerats och dokumenterats av tidigare forskningsprojekt, är samförvaltningen av Vänern och ”8 fjordar” i Bohuslän.

Men rapporten pekar också på svårigheter:

  • Bristande kommunikation och samordning både mellan och inom de organisationer som samverkar i förvaltningen
  • Brist på styrning och politisk vilja

Långsiktighet och stabil finansiering

Syftet med en ekosystemansats är att ha en mer inkluderande process där alla aktörer som har intresse av ett område eller en resurs får vara delaktiga i de beslut som tas. Samverkan lyfts fram som en viktig förutsättning för att lyckas, men kräver både långsiktighet och stabil finansiering.

"En viktig insikt är att samverkan tar tid och är ganska dyrt. När medel investeras i tidsbegränsade projekt blir det svårt att upprätthålla dem efteråt. Det krävs långsiktiga satsningar för det finns inga genvägar – vill vi det här måste det få kosta och ta lite tid," förklarar Sofia Wikström.

Ladda ner rapporten här

Stockholm Resilience Centre is a collaboration between Stockholm University and the Beijer Institute of Ecological Economics at the Royal Swedish Academy of Sciences

Stockholm Resilience Centre
Stockholm University, Kräftriket 2B
SE-10691
Phone: +46 8 674 70 70
info@stockholmresilience.su.se

Organisation number: 202100-3062
VAT No: SE202100306201